Skvaller och sagan om bandets första gig!

Jag har inte mycket spännande som händer mig men kan väl passa på att skvallra att brorsan drar till Island på vinst och förlust för att söka jobbet som ny gitarrist till Sigur Rós eller nåt liknande,,,

Ja, bandet, ja. Senast alla fem medlemmar av "La Familia" sågs så hade vi ett viktigt bandmöte som slutade kl. 5 på morgonen. Vi diskuterade 6 timmar i sträck framtiden och kom fram till ett repschema, att rabarberlikören jag tog med var väldigt sur i stora mängder, och att världen är ond.

Efter detta givande möte spreds medlemmarna och har sedan dess gått under jorden,,,för att i vår växa upp till fina liljor?!

Jag funderar på att slänga upp ett litet avsnitt jag skrivit ner om Royal Modestys första spelning (eller rättare sagt Primary Sounds första gig)

Jag minns det jag minns och jag lovar inget mer än att detta är endast min version av vad som skedde.

Royal Modestys första spelning (eller rättare sagt Primary Sounds första gig)

- "Den 24 januari 2003 samlas alla för första gången för att repa in lite låtar i musiksalen på Roden. Jag kan knappt spela mitt instrument, men tillsammans låter det faktiskt inte så dumt och när vi lirar de Coldplays Yellow och Trouble (som Peter valt) så lyfter det rejält.
Rep i Centralskolans musiksal i Hallstavik. Dagen efter har vi gig på Folkets hus. Vi nöter som besatta tills fingrarna blöder och vräker i oss fet mat på det sunkiga haket Blå krogen där bruksarbetarna super och spelar upp sin lön.

Första gigget ”Tonmaran” den 14 mars 2003 på Folkets hus i Hallstavik för vänner och föräldrar. Mina minnen från denna fredag är lite oklara. Jag var hemskt nervös. Jag hade aldrig spelat på keyboard för folk förut, ett kort litet solo i en av låtarna gjorde det inte bättre. Innan oss spelade kommunala musikskolans klarinett-elever så där lagom falskt. Vår tur. Sent på kvällen spelade vi två korta och exakt likadana set (vi kunde inte fler låtar).
Första setet gick inte bra alls. Alla var nervösa, stirrade ner på våra instrument (förutom Peter) och glömde lyssna på varandra. Emellan seten spelade ett ”hat” band till oss, rivalerna ”Position 69”. De stormade in direkt från gatan med sina polare och lirade av sin skatepunk samtidigt som deras packade vänner hailade och studsade omkring som onda bumbi-björnar. Vi blev med ens oroliga att de skulle stanna kvar och haila till vår lugna musik, men de drog vidare lika fort som de kom. Vi behövde inte bojkotta vår första spelning, vilket så här i efterhand hade vart otroligt, men som vi faktiskt funderade på att göra.
Andra setet blev det första lilla lyftet för bandet. Ett lugn spred sig efter att skatepunk-bandet dragit och plötsligt lät det som det var tänkt, vackert och vemodigt. Efteråt kom en vän till oss och sa inte ett ord, han bara pekade på sin arm. Han hade fortfarande gåshud. Vi lät det inte stiga oss över huvudet utan började direkt planera hur vi skulle ta över världen. Vi började med Norrtälje."

Ja, eller nåt sånt.

Hörs!